dag 1. en bild på dig själv och berätta om dig själv
dag 2. om staden du bor i
dag 3. min förebild, varför?
dag 4. i min väska finns...
dag 5. favoritställe
dag 6. en vän som bor långt bort
dag 7. hur ser din framtid ut
dag 8. en tvserie du älskar
dag 9. din profilbild på facebook
dag 10. din mobil
dag 11. ditt rum hur det ser ut just nu
dag 12. en person du aldrig glömmer
dag 13. en person du saknar
dag 14. det du brukar göra på dagarna
dag 15. en bild du aldrig har publicerat
dag 16. en kändis du vill träffa
dag 17. något som får dig gråta
dag 18. favorit årstid och varför?
dag 19. en maträtt du skulle kunna äta livet ut
dag 20. din favoritaffär
dag 21. ditt smink
dag 22. din garderob
dag 23. din favoritmat
dag 24. det här gillar jag
dag 25. det här gillar jag inte
dag 26. mitt favoritklädesplagg
dag 27. det här samlar jag på
dag 28. det pinsammaste du har gjort
dag 29. vad ser du mest fram emot sommaren 2013?
dag 30. nyårslöfte till detta år?

Alla känslor är blandade, men det börjar bli bättre, för har lärt mig att du inte betyder nått för mig nåmera. Men det tar sin tid. jag har ingen motivation till träning, så det får bli imorgon. 
Har dessutom modersmål prov imorgon.. usch.

 fick en fråga vad jag köte i MEXICO, köpte inte alls mycket, men ni får se bilder så snabbt jag hinner!

Skolan var skit roligt. jag skrattade. mycket. älskar er. Men då jag kom hem, rasade allt. och nu är allt fel igen. nåja, hade sjukt i halsen så fick inte träna idag, fan. Imorgon försöker jag. Nu skall jag försöka få motivation att läsa på prov. Men först prata med bästa Malin.

 

du vet det där ordet sårad. det där ordet bort glömda minnen. du vet detdär med att inte bry sig. Jag brydde mig verkligen mycket ännu. Och du tar fan alla minnen som det skulle varit en lek. jag är sårad.jag är bort glömd. jag är inte den du bryr dej om . du är inte ens vän med mig mera. allt du gav mig finns verkligen kvar. ett halsband med en bild på dig, det finns kvar och det sårar.

Avrundar en trevlig helg med träning, äntligen träning efter veckors paus, nu kör vi!
Nåja, himla roligt var det i Sundom hos bästa Kajsa, gälin var vi och gjorde Ice and salt challenge, och ja testa får ni si! ont gör det! Har ett stooort rött märke kvar på armen, och det svider, och man kan inte röra det, men nåja testa! Orkar inte skriva livet är bra men endå skit, och jag har 3förhör, död me najn.

Inga ord finns kvar än att jag är sårad. Och alla känslor bara försvann sådär som på lek, fast inget hade varit en lek.  Nu är bara allting slut, och jag måsta resa mig upp och klara av allt dethär, fast det börja gå bättre. Eftersom känslorna om dej verkligen försvann.du brydde dej verkligen int ett skit.

en helt okej kväll igår med massa skratt, till mest sårad, nåja, livet leker!

shit happens! 

fick spontant ide ti far till Sundom så spenderar lördagskvällen där med saknade människor!

jag är frisk och glad, och har världens bästa planer imorgon, fest står på schemat, och livet leker.

Hemma idag igen, börjar bli bättre, åker inte på träning idag, så får jag säkert åka imorgon, sitter och äter glass nu och hoppas på att jag är helt frisk imorgon. Har varit borta snart en hel skolvecka. Nåja, nästa vecka 3förhör och ett prov, kill me. Och jag har inga böcker hemma heller...

 

Usch, sitter här och äter godis och dricker te, och hoppas på att bli frisk. 
Blir ingen träningsdag idag heller, fyfan säger jag, nåja får hoppas på imorgon då istället.
Kramar från en arg och himla lessen tjej.

asså fyfan säger jag bara. Har inte tränat på en vecka, det känns förjävligt, usch för att vara sjuk. Har ätit massvisst alla dar i en hel vecka, fyfan, hoppas jag är frisk imorgon, så jag kan träna. 
nåja, imorgon börjar jag träna inför sommaren,heheh ''träna'', kommer verkligen inte sluta bra.

Det var för 2år sen, jag blev kär, kär riktigt påriktigt, direkt jag såg dej vid öjberget och du såg på mig, sa det klick, han är min, tiden gick och inte mycket hände, vi kanske skickade men inte så ofta.. En vän kom till mig en natt, och det var då det hände, jag berättade om allt detta till henne, och hon tog min telefon medan jag gjorde något annat, och inte visste om nått. Hon skickade ett meddelande, och jag fick veta det. Jag kanske skulle ha velat göra det på ett annat sätt. Men jag gick i 5an så tänkte inte mera på det. Jag var rätt så blyg i 5an. Jag minns du ringde tillbaka, du funderade, och vi skickade varje kväll. Det gick en månad, tills jag fick meddelandet. Men jag minns båda var så himla blyga. Samma kväll träffades vi vid öjberget, och första kyssen i skogen, jag var spänd, för hade aldrigt varit såå kär. Dagarna gick, vi gick inte i samma skola, men endå vi träffades åtminstone 1gång i veckan, och allt var perfekt. Tänkte verkligen inte alls på hur perfekt allt var då. Jag fick nya vänner, och vi umgicks med dem. Om jag gemför mig själv nu och då var jag himla blyg. Men alla meddelanden jag fick, alla kyssar allt var perfekt. Åren gick snabbt, och många minnen finns kvar. som aldrig komer glömmas, alla sommarkvällar, filmkvällar , födelsedagar, presenter, alla hjärtans dag, ja allt.. Snart hade 1och ett halvt år gått, och jag älskade dig lika mycket, men det var nått som var konstigt, det gick inte att ha det sådär, det kändes som du inte skulle ha brytt dej om mig, som du gjorde förr, vi träffades inte på ett tag, nej, allting blev konstigt, så efter många om och men, med våta kinder, så tog vi en ''paus''. Det var före sommaren skulle börja. Vi träffades nog, en två gånger under sommaren, då vi verkligen umgicks, vi övernattande med några vänner, men det var verkligen inte som förr. Skolan började, och vi började gå i samma skola, men vi gled från varann mer och mera, vi hamnade i 2olika gäng. sorligt men sant. Sen blev det vinter, du skickade med mig. vi skickade faktiskt ganska ofta. Men vi pratade aldrig. Sen gjorde jag världens största misstag, och nu efter fattade jag hur mycket jag älskade dig, fast du inte ens var min. Men du sa inte mycket till mig före, jag hade försökt få dej tillbaka , men det var som du inte brydde dej, men nu efter misstaget, så rasade allt för oss. Och det kändes verkligen som att slutet var nära. Sen dess har du inte skickat ett skit till mej, och jag är så himla lessen. Jag har föröskt mitt nu i snart en månad, och du vet verkligen inte vad du vill. Och det går verkligen inte att ha det såhär. Först var det omöjligt att glömma dej, för varje gång jag såg dej, varje dag tänkte jag på det vi har haft. Allt jag fick av dej, det finns faktiskt ennu kvar, och alla bilder, de finns kvar på min dator.  Det är som bara så svårt. Nu efter jag förstår att du inte tänker på mig, som jag tänker på dig, och kanske inte tycker om mig lika mycket som jag tycker om dig. Jag vill ha dej, men jag försöker släppa dig på samma gång, svårt är det, men efter en tid skall det väl gå. Jag är inte den samma utan dej, och är verkligen lessen, men såren läcker väl med tiden. Men Vill bara säga TACK för allt, och jag gillar faktiskt dig ännu. 21.1.2011 (talet 21 kommer alltid vara mitt lyckotal)

 

För någondag sen kändes det som livet skulle ha förändrats. Det är inte samma som i Januari, men inte klagar jag på det heller. men försöker inte tänka på det, tar dan som den kommer, och lever ung och dum.

Har inte sovit en blund inatt, det har bara dunkat i mitt huvud, och har aldrig varit med om såhär hård huvudvärk förut. Måste skippa träningen och allt, faaaan.